minnas

Hämta en pdf!

att minnas migrationen

maahanmuuttoa muistaen

sjecanja na migraciju

secanje na migraciju

göçü hatrlamak

recordar la migración

arabiska

persiska

 

nordiska museet



 

 

    

 

 

 

 

 

 

 

 

Namn: Aira Eriksson
Födelseår: 1935
Ursprungsland: Finland
Migrationsår: 1945
Bostadsort: Stockholm

En god fé

Jag minns att vi hade en ”gudmorsdag”. Då skulle man gå till sin gudmor och hälsa på och då fick man något gott av henne. När vi kom hem skulle man jämföra gåvorna. Mina syskon fick hembakade bullar eller granna äpplen, saft eller annat gott. Jag fick alltid en liten flaska skummjölk. För som hon sa: Det är inte nyttigt med fet mjölk.

Men jag kom att tycka om min gudmor. Jag såg henne som en god fé och det beror på vad mor berättat. När de skulle välja gudmor till mig, fanns det inte så många kvar att fråga. Så det fick bli Helena i granngården. En ogift kvinna som bodde kvar hos sina föräldrar och hjälpte till med gårdens skötsel. Det sades att hon var lite underlig.
När jag skulle döpas, hade grannarna varnat min mor, att hålla ett öga på Helena så att hon inte hittade på något hockus pockus. På den tiden skulle barnen lindas. Så mor lindade mig först innan hon trädde dopklänningen på mig. Den som alla mina syskon blivit döpta i. Och så kunde ceremonin börja. När allt var klart, klädde mor av mig och vad hittade hon i lindorna om inte:

Så en lapp där hon hade skrivit för att förtydliga prylarnas innebörd.
Mor kunde inte förstå hur hon lyckats smussla in allt detta, utan att någon sett det. Men jag tänker ofta på Helena med varma tankar. Speciellt när något verkar helt omöjligt och det av en eller annan anledning reder upp sig. Tack Helena, säger jag då tyst för mig själv.

 

 

Tillbaka till de andra berättelserna