minnas

Hämta en pdf!

att minnas migrationen

maahanmuuttoa muistaen

sjecanja na migraciju

secanje na migraciju

göçü hatrlamak

recordar la migración

arabiska

persiska

 

nordiska museet



 

 

    

 

 

 

 

 

 

 

 

Namn Sirpa Humalisto
Födelseår 1956
Ursprungsland Finland
Migrationsår 1977
Bostadsort Norsborg

 

Jag ville ut i världen utan att behöva resa så himla långt bort

Jag har alltid tyckt om Emigrantvisan. Jag hade också läst Utvandrarna och Nybyggarna av Vilhelm Moberg och levt mig in i berättelsen om Karl-Oskar och Kristina så mycket att jag kunde citera vissa delar av historien under gymnasietiden i Nyslott (Savonlinna). Nu minns jag inte mina citeringar så bra längre men de gav stoff till många uppsatser. För mig var utlandet Amerika (Nordamerika) och jag hade många kompisar som hade emigrerade släktingar. Jag var avundsjuk på dem.
Några av mina kompisar hade varit i Stockholm och sommarjobbat. De berättade om Röda Korsets sjukhus och om Rosenlunds sjukhus och om den vackra staden Stockholm. Det lät så annorlunda än den staden som jag hade besökt med mamma och pappa. Jag blev nyfiken. En annan kompis hade plockat jordgubbar på Visingsö under juli månad en sommar och hon hade sina fantastiska sommarminnen från de trakterna med den gamla kungaborgen. Uppsala var det riktiga lärosätet dit många reste för att studera. Moskva var visserligen också ett populärt resmål för studier från Savolax i Finland, likaså Kiev. Jag tyckte då inte riktigt om berättelserna om koffeinfritt kaffe och allt som mina vänner hade med sig dit för att sälja, från kläder av alla sorter till tvättmedel och andra hushållsartiklar. En bekant till mig gjorde med jämna mellanrum arbetsresor till Göteborg. Det verkade också kul.
Jag ville ut i världen utan att behöva resa så himla långt bort som till Nordamerika. En utav tjejerna i kompiskretsen var också nyfiken på sommarjobb i Sverige så vi bestämde oss för att skriva ett brev till Rosenlunds sjukhus och fråga om vi fick komma dit och arbeta en månad. Vi var välkomna och sjukhuset ordnade även en studentbostad i Lappkärrsberget (Lappis) för oss. […] Jag och min väninna tyckte att sommarmånaden juli år 1977 blev den roligaste ”semestern” vi hade haft på länge. Min kompis hade börjat sina juridiksstudier vid Helsingfors universitet så hon skulle återvända dit efter arbetsveckorna i Rosenlunds sjukhus. Jag fick för mig att söka till universitetet i Stockholm i stället. Jag fortsatte att arbeta och läste enstaka kurser i början innan jag sökte till lärarlinjen. […] Stockholm kändes trevligt. Jag kände mig hemma i Stockholm, fast det var alltid roligt att besöka kompisarna i de andra städerna.

----

Det har gått över trettio år sedan flytten. Att resa mellan Sverige och Finland är enkelt och länderna har mer likheter än olikheter så det är lätt att känna sig hemma i båda länderna, så känner åtminstone jag. Jag kommer stanna kvar i Sverige även sedan när jag blir pensionär om tolv år. Drömmen är att kunna bo i sol och värme under de mörka vintermånaderna. Kanske blir det så också. Vi planerar för det.

 

Tillbaka till de andra berättelserna